En fågel på den vandrande kroken.

Hej bloggen.

Att man sitter och tänker lite på vad man gjort den här sommaren och den senaste tiden av sitt liv är svårt att ta till vara på och en börja tänka men jag gör ett försök. Har man inte börjat tänka kan man inte sluta heller, eller?

När man sitter och kollar ut genom fönstret och funderar varför man tog ännu ett jobb som bidrog till att man utan semester är även en sommar till. En sommar av jobbpiskans hårda slag mot ryggen så att blodet rinner och psyket får sig ett test av hårdaste slag. Det som länge tärt mitt sinne är att jag valt ett jobb med en osäker framtid, att jag kanske inte kommer finnas på den underbara arbetsplats jag nu befinner mig så länge som jag kanske önskar.

Solen skiner denna julikväll över Umeås gator och torg och skänker värme enda in i skälen. Det enda som saknas är att jag önskar att jag befann mig på en plats där jag också kunde njuta av det fina vädret och sommarens många njutningar och inte känna mig kedjad till ett jobb. Man kan ju inte alltid få som man önskar och mat på bordet är väldigt bra att ha så därför stannar jag och för att det är väldigt roligt att jobba många gånger.

Ja nu är det dags att taga sig åter i kragen och bege sig ut på golvet och slita så att knogarna blöder och svetten rinner ner för min panna.

Haha!!