Förklaringar!!

Det verkar som jag fått mer läsare än vad jag kunnat tänka mig nu på slutet och då är det dags att förklara mina två inlägg här på bloggen. Det är två skämthistorier om två arbetskollegor. Tack och adjö....

En fågel på den vandrande kroken.

Hej bloggen.

Att man sitter och tänker lite på vad man gjort den här sommaren och den senaste tiden av sitt liv är svårt att ta till vara på och en börja tänka men jag gör ett försök. Har man inte börjat tänka kan man inte sluta heller, eller?

När man sitter och kollar ut genom fönstret och funderar varför man tog ännu ett jobb som bidrog till att man utan semester är även en sommar till. En sommar av jobbpiskans hårda slag mot ryggen så att blodet rinner och psyket får sig ett test av hårdaste slag. Det som länge tärt mitt sinne är att jag valt ett jobb med en osäker framtid, att jag kanske inte kommer finnas på den underbara arbetsplats jag nu befinner mig så länge som jag kanske önskar.

Solen skiner denna julikväll över Umeås gator och torg och skänker värme enda in i skälen. Det enda som saknas är att jag önskar att jag befann mig på en plats där jag också kunde njuta av det fina vädret och sommarens många njutningar och inte känna mig kedjad till ett jobb. Man kan ju inte alltid få som man önskar och mat på bordet är väldigt bra att ha så därför stannar jag och för att det är väldigt roligt att jobba många gånger.

Ja nu är det dags att taga sig åter i kragen och bege sig ut på golvet och slita så att knogarna blöder och svetten rinner ner för min panna.

Haha!!

Att vara den ensamma vargen

Det nalkas värme i öster och kroppen är kall och ensam. Sitter på klippans vassa kanter och blickar utöver horisontens glimmrande vatten och drömmer om de dagar då livet var sådär magiskt och fullt av värme. Det kom en vinande vind och vågorna piskade mot klipporna nedanför. Det började kännas att dagen började lida mot sitt slut och nattens mörker kom med hast och snabbt var det bara mörker omrkring allt.

Vandrandes tillbaka mot den varma stugan väntande den värmande sprakande elden och den varma chokladen stod färdig. Skaparen av denna ljuva söta alldeles underbara dryck var ej närvarande. Denna chokladgörare kunde ibland vara rätt så "sövande" men inte på det sätt som man kanske skulle kunna tänka sig. Tankarna längtade efter att vara denna chokladskapare nära men det var som om allt detta bara var en dröm. En dröm för bra för att vara sann, kunde verkligen det här ske med den perfekta stämningen med choklad, en sprakande eld och musik som fyllde rummet av toner från förr och nutid.

För ett par veckor sedan hade samma person suttit ensam med sina vinflaskor och smakat livet söta näktar som också kallas rosévin men det är tråkigt att dricka själv så då tänkte personen att här ska det bli andra bullar och tog sig i kragen och skickade det avgörande smset fullt av hunger efter kärlek...

Dörren öppnades och där i öppningen stod mannen i som var skapad som om gudarna själv karvat honom efter perfektion. Hans kropp var åtrobar och den var lätt att klä av med blicken men det fanns regler och man vill inte förhasta sig. Men tanken att man bara lever en gång flög genom huvudet och det togs ett språngsteg och därefter vet ingen vad som hände utom just dessa två som delade på varm choklad på en renfäll i en stuga på okänd plats.